Hej alla C kullare!

Nu har jag varit på fjället för första gången..men säkert inte sista! Ena dagen dimmigt och grått och husse vände för han såg nog inget i dimman. Jag förstod inte alls varför vi var däruppe. Nästa dag åkte vi med bil mot norska gränsen. Husse spanade efter spår i snön från bilen och stannade till slut. Ut med skidorna och jag fick spåra ripa, men det var jättelös snö, så jag nästan simmade i snön. Till slut flög det upp 3 ripor som husse stötte upp och husse skrek “Stanna” men jag stod ju redan still.. Mer bilåkning och sen körde husse nästan på en ripa och det var flera runt om bilen. De blev lite skrämda men vi såg var de satte sig. Jag fick känna på riplukten i motvind och gick sakta mot dem och stannade upp, men husse tyckte jag skulle forsätta för han sa “jaa” och när jag fortsatte for ripor iväg. Husse skrek stanna igen men jag hade ju redan stannat. Begriper inte vad han menar!! En gång till hittade jag riporna occh det blev på samma sätt även då. 20-30 ripor var det nog!

Nästa dag var det jättekallt så husse satte på mig en rosa ylletröja för att jag inte skulle frysa. Men det var otroligt vackert uppe på fjället och husse tog många kort på mig. Dock inte när jag stötte en ensam ripa på skoterleden och hoppade efter några meter. Då visslade husse och jag satt mig direkt! Inte heller hann han ta kort när jag hittade en liten ripkull som jag hade mitt framför näsan när de lyfte. Husse hann nog inte se hur det gick till, men det flög ivög fyra ripor och nu förstod jag att husse skulle ropa “stanna” och det gjorde han fast jag redan stod stilla. Det var lite lättare att springa häruppe men jag var ganska trött och orkade inte hålla nån fart.

Det här var jättekul. Nu vet jag hur ripa luktar och hur man spårar upp dem. Kul är det också när de flyger upp och husse ropar stanna! Han är nog lite nervös husse och litar nog inte på mig 🙂

Visst var det en vacker dag på fjället! Där nere sitter riporna och väntar!